Mitt egna hjärta

Blev lite ledsamt i stallet idag då Lotta var tvungen att ta bort sin häst. Sådan himla otur, nu får det fan vara nog med helvete. Alla kramar och tankar till Lotta och alla i stallet. Usch. De gjorde allt de kunde iallafall och alla har kämpat som bara den. Men sedan förvärras saker på en sekund. Nu springer vackra Vilda på de evigt gröna ängarna. 

Från något sorgligt till raka motsatsen till sorgligt. Min häst levererade idag. Inte lite utan så himla mycket. Satt med ett leende hela ridturen. Som vi kämpat. Han bara ökade, ökade och ökade i tölten och i traven.. Skritten.. Galoppen.. Testade 2 passläggningar också. Gick prima! Ååh vad hästen gör mig glad!! 

Nu ska jag iväg till Frida för att träffa några bra människor. Puuuss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0