I'm stuck in my own head

Slutet av ridpasset så drog jag fram täcken som vi sedan hoppade över. Ni vet när man gör allt man kan och lite till men ingenting händer? Man bara snurrar runt i samma spår utan skillnad. Så detta fick bli vår urspårning. Det kändes mycket bättre och fick en positivt inställd häst. Blev mjuk och smidig efter det så nu har vi ett annat spår att gå i, skönt. Fodrade hästarna därefter, mys! 

Nu är jag hemma och ska snart iväg på möte. Hoppas ni har en bra dag! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0