I want to see the stars without you

 
You lost, a part of your existence
In the war, against yourself
And the lights, 
They light up in lights of sadness
Telling you, it's time to go
 
Jag har levt i skuggan av min inre fiende alldeles för länge. Jag har nekat det mest ofattbara så länge jag kan komma ihåg. "Jag har inga problem", "jag är denna människa". Oj, det är de största lögnerna jag sagt alldeles för många gånger, bara för att gömma mig själv ifrån verkligheten. För kunde jag verkligen ha problem? Varför skulle just jag ha problem? Nu när jag kollar tillbaka på bilder som jag tagit för ett år sedan värker det i hela kroppen, hur kunde jag intala mig att jag inte hade små monster, som är så stora innanför mitt huvud? Som styrde mig varje millimeter. Jag var besatt av kontroll över mat och vikt. Jag var så duktig på att dölja allt helvete jag inte ens själv insåg att jag hade innanför pannbenet. Jag kan inte säga att jag är nära ett slut, då jag än idag ljuger för mig själv. Men jag vet att jag är på god väg. Jag tar mig uppåt på små trappsteg. Hur rädd man än är, hur många motgångar man än får så ska man fortsätta framåt. Fortsätta framåt och visa vilken fighter man är. 
 
Att vara besatt av något som att väga sig, ha stora kontrollbehov på vad man stoppar i sig och att det absolut inte får överstiga en viss siffra är inget liv. Det finns inget bra med en livsstil som den. Denna helvetes sjukdom får dig inte bara att tänka på vad du stoppar i dig, den ändrar ditt humör, intalar dig saker som egentligen inte alls stämmer. Den får dig att oroa dig över saker som inte alls är nödvändigt att oroa sig över. Den ger dig både ångest, panik, stora kontrollbehov och en fel självbild. Den tar alla svaga tillfällen i akt och trycker ner dig något ytterligare, "bara för att du förtjänar det". Detta lilla monster som är så stort förstör så otroligt mycket för dig, den får dig att tro saker som andra människor kan tycka är helt idiotiskt att ens tänka på. Den får dig att ljuga för dina vänner, familj och för dig själv. Det finns ingen liten gnutta ärlighet i detta monster. Den ger dig inget annat än ett helvete. Jag ska nå toppen av denna långa resa och när jag står där på toppen ska jag titta ner på helvetet som förstört mitt liv och vara så jäkla stolt att jag klarade av att besegra den som drog ner mig till botten. 
 
Jag har kommit långt i denna kamp, men har minst lika långt kvar att gå. Jag skulle aldrig kommit såhär långt utan min underbara familj som har vart runt mig och gjort det bästa de kan för att stötta mig trots mitt helkassa humör mot dom. Mina otroligt fina vänner har gjort mer än vad jag kan begära. Utan er skulle jag nått botten. 
 
Det finns så mycket mer i livet att se och uppleva än att kontrollera siffror, kontrollera vad man stoppar i sig och må må dåligt över att man misslyckas. Varenda en utav er där ute förtjänar att må bra och det är något vi tillsammans ska kämpa för. Oavsett vad vi går igenom, så ska vi kriga oss till toppen och sedan stå där och se en helt annan värld.
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Piezes

Finns alltid vid din sida underbara fina du!!!<3

Svar: Detsamma fina du! Du är bäst älskade vän! <3
Evelina

2014-08-19 @ 14:15:57
URL: http://piezes.forme.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0