Seems like I've been running in the wrong direction

Samlat ihop min säck som bredit ut sig här hemma, dragit mig till skolan för att "prata" om Norrköping där jag och Evelina ska stå och hålla en föreläsning tillsammans med våra två lärare på lärarsenarie. Himla glad att vi blitt utvalda, men jäkligt nervöst. Kommer vara massor med människor och där ska vi stå och prata om hur en lärare ska vara. 

Förövrigt är det #dag 3 utan röst. Inte roligt någonstans. Brytit ihop flera gånger under dessa dagar, blir så stressad och det är så tråkigt att inte kunna prata med någon. Men något dumt har man väl gjort till att förtjäna detta.. Måste bara lista ut vad. Känslorna är överallt och ingenstans och vem är bäst på att reda ut dom i tystnad? Jo min underbara häst. Ska åka ut och släppa ut mina känslor till honom. Han är underbar på alla sätt och vis! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0