Ni vet dessa dagar då
allt bara går emot en? Idag är en sådan dag och jag är så rädd för att tappa den där ribban som håller allt i styr. Men idag på eftermiddagen gick det bara inte. Jag är inte den som visar saker utåt, är mer inåt. Men idag så rann det över. Så många gånger denna skola gjort mig besviken, så många gånger jag bara gillat läget, såklart med motstånd. Men oftast går det liksom inte att göra något. Men så många gånger jag bara samlar allt på hög, "det blir bättre". Innerst inne vet jag att skolan kommer svika mig hur jag än beter mig. Idag handlar det om Biologi, som rent ut sagt klämmer ur en varje liten energidroppe man har. Min mamma skulle hjälpa mig och hon blev helt förvånad över att vi ska kunna allt detta. På läkarnivå hade jag fått följdfrågor för att få ett
B. Inte ens ett A. Så jag är lite borta i vad de faktiskt vill ha ifrån mig. Och idag rann det över. Så arg, så ledsen och jag har ingen aning om vad jag mer kan ge.
Jag har haft motgångar fler än någonsin idag, en massa press om att fixa allt. Massa tuffa beslut och ett liv som ramlade ner med en smäll på djupet av denna jord. Nu vill jag dra täcket över huvudet och bara vara där i några år så allt kan reda ut sig. Typ.
