ewejansson

Blev ett litet men mer personligt inlägg... Jag är inte utan någon typ av uppmärksamhet, absolut inte. Just needed to clear my head. 

 

Att ha nästintill ständig övervakning vareviga dag är något jag fått stått ut med de senaste 5 månaderna. Jag blir behandlad som om jag vore ett glas som vid ett ynka litet fall skulle gå sönder. Jag skulle bryta ben eller få svåra skador. Att gå från att bli behandlad som en "normal" människa till att ha en ständig övervakning på allt jag gör är något som förändrat mitt liv himla mycket. Från en dag till den andra så var allt förändrat. 

 

Det jobbiga med att andra har en sådan här koll är att varje litet fel jag gör och varje litet felsteg jag tar så syns det. Det blir noterat och jag får sedan leva upp till skiten. Det tar så mycket emot när man står där och inser hur alla i ens omgivning kommer bli så himla besviken på mig. Bara för det där lilla felsteget. 

 

Men trots alla tankar som cirkulerar runt i huvudet idag så måste jag säga att utan er bevakning och utan alla kontroller så hade jag vart på botten. Jag börjar inse att detta skulle jag aldrig klara av själv. Det ni gör räddar mig från ännu mera helvete och det är jag så glad för. Hur mycket man än dras tillbaka så ska man fortsätta gå framåt. Eller hur?