Min fina

Ni vet känslan när man bara vill lägga sig ner på backen och bara ge upp? Då är det bra att ha en sådan som honom där uppe. En sådan som man bara kan trycka in huvudet i pälsen och gråta ut och han lägger upp sitt huvud på min axel och bara står där och förstår. Hur underbart är inte det? Älskar mitt hjärta obeskrivligt mycket och stunder som dessa så är han guld värd. Det är så himla skönt att få släppa ut allt, verkligen släppa allt utan att behöva prata, det behövdes verkligen. Han är så bra min lilla stjärna. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0